Ett samarbete mellan:

Uppgradering av förskolemiljöer i Nynäshamn
Utvärdering av implementeringsprocess
I Nynäshamns kommun initierades år 2008 folkhälsoprojektet SPRING (Skugga, Pedagogik och Rörelse I Natur och Gårdsmiljö) som bygger på kriterier över hälsofrämjande förskolemiljö enligt ovan nämnda studier. Denna studie ämnar utvärdera implementeringsprocessen av SPRING med kvalitativ och kvantitativ metod. Med teoristyrd tematisk analys har textmaterial bearbetades och samtliga nödvändiga faktorer för policyförändring utifrån teorin Policy Streams Approach identifierades och förklarar interventionens framgång. Kvantitativ data har samlats in och analyserats för att bedöma implementeringseffekten utifrån kriterier för en bra utemiljö (yta, topografi, grönska integrerad i lek). Förskolemiljöerna har uppgraderats utifrån kriterier för en bra utemiljö men SPRING’s långsiktiga effekter har inte kunnat fastställas än.

Kriterier för en bra gård - SPRING
Läs på nästa sida kriterierna för en bra gård förskola/skola utifrån SPRING kriterierna.

Dokumentation av SPRING projektet 2008-2011
SPRING-projektet var ett kommunalt folkhälsoprojekt som pågick 2008-2011. SPRING är en förkortning för Skugga Pedagogik Rörelse I Natur- och Gårdsmiljö. SPRING betyder förstås också spring i benen och vår på engelska - det våras för en ny syn på våra barns och elevers utemiljöer. Projektledare har varit Nynäshamns Naturskola och en förvaltningsövergripande styrgrupp har fattat beslut om olika åtgärder under projektets gång. Karolinska Institutet har funnits med som samarbetspartner under hela projekttiden och har ansvarat för den vetenskapliga biten av projektet.

Rörelseparken vid Vanstaskolan
En del av kommunens sommarjobbare fick arbeta med Vanstaskolans rörelsepark. Eleverna på Vanstaskolan hade länge önskat en så kallad motorikbana vilket också framkom under SPING-projektet. Eftersom SPRINGprojektet har präglats av en demokratisk arbetsgång tog Naturskolan fram en ritning över en rörelsepark som skulle läggas på en plan gräsyta på Vanstaskolans gård.

Förändring av gårdsmiljön Vika förskola med början 2009
Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom barnen åker pulka där på vinter och gärna rullar ner där på sommaren. Vi skulle dock behöva ordna något för att få in lite skugga samt att barnen inte åker in i staketet på sidan och mot gungorna i full fart. Vet ni något bra skydd? På vår förskola har vi barn från 1-5 år. Det gör att de växter som planteras måste vara giftfria. Ett plus är om de kan ätas. Har ni tips och idéer på hur man kan utveckla gården för att den skall stimulera barnens sinnen vill vi gärna att ni diskuterar dem med oss. Även andra tips tas gärna emot.I personalgruppen har vi diskuterat möjligheten att utvidga gården upp mot skogen. Eftersom den mark som är skolans är mycket liten och det skulle behövas ett extra staket för att våra barn inte skall rymma känner vi att det skulle bli mycket dyrt. Därför vill vi i stället satsa på en upprustning av den befintliga gården som alla barn har glädje av. Det som skulle behöva göras är att röja upp bland sly och gamla kvistar så det går att ta sig fram till vår skogsplats den vägen samt gå upp och leka där när någon vuxen har tillfälle att följa med. 1. Pergola eller liknade över sandlådan på framsidan där tåliga klätterväxter (

Konferens i Glasgow England 2012
Health programs compete for resources and attention, e.g. community-based intervention programs for physical activity vs. skin cancer control. However, a saluto-synergetic approach to improving children’s physical outdoor environment may favorably impact both and several other factors relevant to health. Strong reasons motivate intervention at preschool level: Apart from instant beneficial impact, healthy behavior from an early start may track into adulthood, and preschool is the setting where an increasing number of young children spend the lion’s share of their waking hours. Moreover, children from all social strata benefit from health-promoting outdoor preschool environment. Children are known to be more physically active during outdoor rather than indoor play. Outdoor play without risk of sunburn should therefore be encouraged (at sun exposure of 100-200 Jm2 dark-skinned children get what they need to form vitamin D, and fair-skinned children do not risk sunburn).

En handbok för utfomning av utemiljöer på skola och förskola
Handboken fokuserar sig på förskolors utemiljö. MEN det finns så många ideer och bilder som enkelt kan anpassas på en skolgård. Lycka till i ert arbeta med att utveckla förskole/skolgårdar. Barn i förskoleåldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegården. Pedagoger borde få större möjligheter till att väcka barns förundran över naturen på gården och inte vara beroende av tidskrävande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och växter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lärorika och välanvända förskolegårdar. En sådan planering skulle även bidra till att förbättra barns psykosociala och fysiska hälsa, såväl långsiktigt som kortsiktigt. Jag anser att alla som gestaltar barns utemiljöer ska se det som en skyldighet att ta reda på vad i utemiljön som lockar barn till rörelse, utveckling och lek.

Förändring av gårdsmiljön Vanstaskolan 2011-2012
Vanstaskolan är en av de skolor som deltar i SPRING-projektet i Nynäshamns kommun, ett projekt med barns hälsa och lärande i fokus.Projektets syfte är att förskolors och skolors utemiljöer ska utformas så att de stimulerar till fysisk aktivitet, skyddar mot skadlig UV-strålning och ökar koncentrationsförmågan hos barnen. Dessutom vill projektet uppmuntra till att utemiljöer i högre grad används för pedagogisk verksamhet. Projektet bygger på en vetenskaplig studie, SCAMPER, som visade på positiva samband mellan barns rörlighet och stora lekområden med omväxlande terräng, samt med god tillgång till skuggande vegetation

Statens konstråd samverkar med Vansta skolan
Samverkan gäller gestaltningen av Vanstaskolans utemiljö. Nynäshamns kommun, med Naturskolans Mats Wejdmark som huvudansvarig, har tagit fram en vision baserad på pedagogiken i Nynäshamns SPRING-projekt om att skapa en utemiljö som ökar både elevernas lust att aktivt använda skolgården och skolans kontaktytor med det omgivande samhället i Ösmo.

Gröna miljöer på skolgården- som plats för utomhuspedagogik
Skolgårdsutveckling sker på all fler platser i landet och även närmiljön börjar uppmärksammas som en viktig resurs för undervisning. Debatten handlar idag om att se hela staden som en pedagogisk resurs. Utomhuspedagogik är en speciell pedagogik som förordar inlärning utomhus i verkliga situationer där de sinnliga upplevelserna står i centrum. Återkoppling till undervisningen i klassrummet är en viktig del av pedagogiken liksom platsen för undervisningen. Men hur bör platsen för undervisning, dvs. skolgården, utformas? I detta arbete diskuteras vad olika utformning av den fysiska miljön betyder för utomhuspedagogiken och hur det påverkar kvalitén på undervisningen.

Förändring av gårdsmiljön Kyrskolan 2010
Kyrkskolan är en av de skolor som deltar i SPRING-projektet i Nynäshamns kommun, ett projekt med barns hälsa och lärande i fokus. Projektets syfte är att förskolors och skolors utemiljöer ska utformas så att de stimulerar till fysisk aktivitet, skyddar mot skadlig UV-strålning och ökar koncentrationsförmågan hos barnen. Dessutom vill projektet uppmuntra till att utemiljöer i högre grad används för pedagogisk verksamhet.

Förändring av gårdsmiljön St.Vika skola 2010
St.Vika skola är en av de skolor som deltar i SPRING-projektet i Nynäshamns kommun, ett projekt med barns hälsa och lärande i fokus.Projektets syfte är att förskolors och skolors utemiljöer ska utformas så att de stimulerar till fysisk aktivitet, skyddar mot skadlig UV-strålning och ökar koncentrationsförmågan hos barnen. Dessutom vill projektet uppmuntra till att utemiljöer i högre grad används för pedagogisk verksamhet. Projektet bygger på en vetenskaplig studie, SCAMPER, som visade på positiva samband mellan barns rörlighet och stora lekområden med omväxlande terräng, samt med god tillgång till skuggande vegetation. Utförlig beskrivning av projektet finns på : www. nynashamnsnaturskola.se. Utifrån St.Vikas förslag till förändring tog vi kontakt med Anna Leninger Skolans uterum. Anna har skissat på förslag till hur skolgården skulle kunna utvecklas. Tack vare medel från Nynäshamns kommuns folkhälsoprojekt har vi kunnat förverkliga dessa ideer.

Segersängs föskola våren 2010
Segersängs förskola var den första förskolan som SPRING projektet jobbade med. Det är en helt ny förskola. I planeringen skulle förskolan vara vänd mot solen, det innebar att när ungarna är ute och leker så är dom i solen hela tiden. Planen dom skulle leka på var helt plan inga utmaningar som kräver träninga av balans och motorik.

Forskningsprojektet Kidscape är en fortsättning på SCAMPER-projektet.
Forskningsprojektet Kidscape är en fortsättning på SCAMPER-projektet. Vi har sett att utemiljöer på förskolor som uppfyller vissa egenskaper höjer barnens fysiska aktivitet samtidigt som de kan vara ute hela dagen utan att bli sönderbrända i solen. Men vi har bara sett att detta fungerar på våra breddgrader i en i mångt och mycket obebyggd natur med mycket barrskog och kyligt klimat. Kidscape undersöker om sambanden som vi sett här också gäller på andra breddgrader med annan natur, andra klimat, och i andra kulturer. Vi har nu studerat förskolor i Raleigh i North Carolina med subtropiskt klimat, frodig växlighet och delvis farlig fauna (giftspindlar, skallerormar), och i Malmö med maritimt klimat, platt och uppodlat landskap med inslag av parker och lövskog och med många kringskuttande kaniner. För närvarande undersöker vi möjligheterna att göra studier på förskolor i t ex ökenklimat och i kulturer andra än västerländska.

En fiktiv utvärderingsplan för SPRING
I Nynäshamn kommun startades år 2008 ett projekt vid namn SPRING (Skugga, Pedagogik, Rörelse I Natur och Gårdsmiljö) med barns hälsa och lärande i fokus. Syftet med SPRING var att skapa goda utomhusmiljöer på förskolegårdar och skolgårdar, som bidrar till ökad fysisk aktivitet och begränsar skadlig UV-strålning. Våra nationella och internationella folkhälsomål visar stor samstämmighet med SPRING-projektet. Ur ett folkhälsoperspektiv är förskolor och skolor bra arenor, då det går att nå en stor del av befolkningen under många år. Det är även viktigt att vid tidig ålder skapa hälsosamma vanor som går att vidmakthålla. Vidare är hudcancer är ett folkhälsoproblem som ständigt ökar.

Rektorernas betydelse för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan
Rektorernas attityder har betydelse för arbetet med Att främja fysisk aktivitet och goda matvanor Inom grundskolan. Rektorernas inställning har betydelelse för i Vilken utsträckning Eleverna exponeras för ohälsosamma livsmedel i skolan. Rektorernas attityder har betydelse för OM Eleverna uppnår målet om 30 minuter rörelse per dag Kvinnliga Rektorer ansåg jag Högre utsträckning Än manliga Rektorer Att Båtar Målen om fysisk aktivitet matvanor och goda Var Viktiga. Skolorna tycks SATSA mer tid och resurser på Att främja målområdet fysisk aktvitet jämfört med goda matvanor målområdet.

Processbeskrivningen
För att SPRING-projektet ska bli väldokumenterat och för att i efterhand kunna kritiskt granska det vi gjort och att reflektera över våra erfarenheter för vi dagbok över processen. Denna processbeskrivning görs löpande under arbetets gång för att vi inte ska glömma bort förändringar som kan ha avgörande betydelse för arbetet. Processbeskrivningen gör vi för att förstå olika skeenden i arbetet och för att kunna dra lärdom inför kommande uppgifter. Processbeskrivningen ger en bra grund för reflektion, både för projektledningen och i styrgruppen.

Bakgrund
1997 kom Patrik Grahns forskningsrapport "Ute på dagis" där han fastslog att en stimulerande utemiljö ger barn större koncentrationsförmåga, bättre motorik och lägre sjukfrånvaro. 1999-2000 anordnade Nynäshamns Naturskola 2,5 dagar miljöutbildning för all förskolepersonal inom Nynäshamns kommun. Kunskaperna från "Ute på dagis" förmedlades som en del av denna utbildning. Inom förskolornas nätverk, miljöombuden, som sammankallas av Naturskolan 5 ggr per år, började frågor att ställas om utemiljön. Frustration över gårdar som hade förfallit under ca 10 år gjorde att tankar kring restaurering och utveckling av gårdarna kom upp på nätverksträffarna. Förskolegårdsprojektet påbörjade och genomfördes 2001 - 2003.

Rapport om "Lekplatser och utomhuslek" 2004
Syftet med denna litteraturgranskning är att skapa en helhetsbild av forskningsområdet som genomfördes åren 1980 - 2003 om barns utomhuslek. Fokus är främst inom det pedagogiska området, och i andra hand inom de närliggande områdena. Materialet som granskats är främst utvärderingsartiklar i vetenskapliga tidskrifter. Vilka är de ämnen som har inspirerat forskningen inom detta område, och vad kan vi utläsa från resultaten? Resultaten kommer att diskuteras i samband med rekommendationer för framtida forskning inom detta område.Internationella forskarresultat visar att barns lek inte bara är en källa till nöjen utan bonus är också att det minskar stress och höjer barns motivation till lärande (Hartman & Rollet, 1994; Sutton-Smith 1988, 1990

Unga som tränar får högre IQ

Unga vuxna som har god fysisk kondition har högre IQ. Den som har bra flås i sin ungdom har också större sannolikhet att läsa vidare på högskola. Det visar en ny studie genomförd vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). I studien ingår 1,2 miljoner svenska värnpliktiga män, födda mellan 1950 och 1976. Forskargruppen har analyserat resultat från både fysiska tester och IQ-prov vid mönstringen.

Förändring av gårdsmiljön Humlans förkola 2009 - 2010
Innan personalen och föräldrar börjar planera har dom tagit del av dokumentet "Vid planering av utemiljöer"(Dokumentet finns på springs första sida under överiga dokument) Detta underlag är till stor hjälp för er planering av förskolor/skolors utemiljöer. För varje ide ni har gå igenom listan och gör en kort anteckning. Det är viktigt att ni tänker igenom långsiktigt så att det inte uppstår kollisioner om ett par år.

I SCAMPER studien hade barn i grönare miljöer färre ADHD-liknande symptom enligt denna vetenskapliga artikel.
Grön utemiljön kan vara viktigt för barns hälsa och utveckling, vilket framgår av studier i de skandinaviska länderna.. Barn i förskolan med en grön utemiljö får högre nivåer av fysisk aktivitet och mer optimala nivåer UV radiation (Boldeman ETA L., 2004, Söderström , 2004; Boldmann, 2006), bättre motorisk utveckling (Fj ¨ ortoft , 2001) och är frånvarande färre dagar på grund av sjukdom (Söderström M.Blennow, 1998; Grahn P.,) 1997, jämfört med barn i förskolan med en mer karg miljö

Solskyddsfaktorer sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn
Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna har tagit fram en broschyr med förslag på hur barns utemiljöer kan utformas så att barnen skyddas från skadlig UV-strålning. Till exempel kan skolgårdar planeras med träd som ger barnen skugga när de leker mitt på dagen

Förändring av gårdsmiljön Skogsnibbles förkola hösten 2009
Innan personalen och föräldrar börjar planera har dom tagit del av dokumentet "Vid planering av utemiljöer"(Dokumentet finns på springs första sida under överiga dokument) Detta underlag är till stor hjälp för er planering av förskolor/skolors utemiljöer. För varje ide ni har gå igenom listan och gör en kort anteckning. Det är viktigt att ni tänker igenom långsiktigt så att det inte uppstår kollisioner om ett par år. Anteckningarna är viktiga för Anna Lenninger landskaparkitekt när hon ska göra en skiss

Förändring av gårdsmiljön Vaktbergets förkola hösten 2009
Innan personalen och föräldrar börjar planera har dom tagit del av dokumentet "Vid planering av utemiljöer"(Dokumentet finns på springs första sida under överiga dokument) Detta underlag är till stor hjälp för er planering av förskolor/skolors utemiljöer. För varje ide ni har gå igenom listan och gör en kort anteckning. Det är viktigt att ni tänker igenom långsiktigt så att det inte uppstår kollisioner om ett par år. Anteckningarna är viktiga för Anna Lenninger landskaparkitekt när hon ska göra en skiss utifrån era förslag. Annteckningarna kommer också läggas ut på SPRING hemsidan samt till forskning genom Cecilia Boldeman

Förändring av gårdsmiljön Svandammsskolan med början 2009
I december 2008 fick vi in förslag till förbättringar för Svandammsskolans gårdsmiljö. Styrgruppen bestämde att vi behöver hjälp med förslag till en projektbeskrivning. Anna L från Skolans uterum hjälpte till att ta fram en projektbeskrivning med hjälp av elever/personal från Svandammsskolan.

Förändring av gårdsmiljön Fagerviks förkola hösten 2009
Anna Eriksson har under 2007 tagit del av Fagerviks förskolemiljö som är i stort behov av upprustning. Rektor Barbro Larson och jag har diskuterat vilka åtgärder som är aktuella angående förskolegården/skolgårdens miljö. Vi var eniga om att utformningen av en miljö utifrån barns perspektiv är grundläggande för framgångsrikt lärande i utemiljö. Under året 2007 har en angränsande skog huggits ner vilket gör att skolgården nu inte har den skugga som tidigare fanns. Det är dock numera ett EU krav att alla skolgårdar måste ha solskyddande platser i utomhusmiljöer mot den skadliga UV- strålningen. Vidare har ett växthus tillkommit på gården det är tänkt att börja odlas i till denna säsong med ekologiska metoder.

Humlans förskola förr och nu
Humlans förskola öppnades någon gång på 70 talet. Fyra avdelningar som hette: Granen, Enen, Tallen och Kotten. Det har varit fritids, späd och syskon avdelningar. Men med åren flyttades fritidsbarnen och så småningom 6 - åringarna över till skolans verksamhet. Då var barn behovet inte lika stort på förskolorna så 1997 stängdes Humlans förskola. Lokalerna användes då till barn som behövde extra hjälp i skolan och som samlingsplats för dagbarnvårdarna.

Likabehandlingsplan
Skolans antimobbingsansvariga samtalar omgående med var och en av de inblandade för att ta reda på vad som har hänt, vilka som har deltagit, hur länge mobbningen har pågått och var den ägt rum. I samtalen klargörs att kränkningen/mobbningen måste uppföra omedelbart och att skolan kommer att följa upp att så sker.

Kvalitetsredovisning Fagerviks Förskola
Fagerviks förskola ligger i Norra Sorunda i Nynäshamns kommun. Förskolan byggdes 2003 och ligger vägg i vägg med både skola och fritidshem. Vi har en härlig miljö runtomkring förskolan med många möjligheter till mycket aktiviteter med natur och rörelse. Förskolan består av fyra avdelningar med barn mellan 1-5 år. Grundbemanningen består av två förskollärare och en barnskötare per avdelning. Under året har vi haft förstärkning av två resurser till två barn.

Skolans profil
Svandammsskolans elever ska känna att skolan är en del av den verklighet vi alla lever i. De ska känna att framtiden är deras och att de vill och kan vara med och forma den. Och de ska känna att framtiden börjar nu!

Rektorsbrev 2009-01-15
Hej föräldrar vid Svandammens enhet!
Läsåret 08/09 genomförde vi den första delen av rektorsområdets omorganisation. Förändringen beror på att vi måste anpassa oss till ett minskat elevantal parallellt med ett ökat behov av förskoleplatser.

Arbetsplan för Svandammens enhet läsåret 2008 / 2009
Våra elever ska känna att skolan är en del av den verklighet vi alla lever i. De ska känna att framtiden är deras och att de vill och kan vara med och forma den. Och de ska känna att framtiden börjar nu!

FRIENDS PÅ SVANIS
På Svandammsskolan försöker vi motarbeta all sorts kränkande behandling. Därför har vi sedan tio år varit aktiva inom organisationen FRIENDS. FRIENDS målsättning är att mobbning skall minska med elevernas hjälp. Även om det ärvuxnas ansvar att förhindra mobbning ser vi eleverna som en viktig resurs. De vet hur stämningar och grupperingar i klassen ser ut och uppfattar sådant som vuxna ibland missar.

Dagsljus gör barn mindre närsynta
Barn blir mindre närsynta ju mer de vistas utomhus. Det visar en australisk studie som jämfört barnens syn med deras livsstil. De barn som var mer utomhus var också mindre närsynta. Detta var oberoende av hur mycket de läste eller satt vid datorn. - Att utomhusvistelse ger mindre närsynthet är logiskt, säger Vesna Ponjavic, läkare vid ögonkliniken på universitetssjukhuset i Lund

Minska hälsoskillnader med byggda miljöer som främjar fysisk aktivitet
Satsa mer på gång- och cykeltrafik och skapa fler barnvänliga miljöer. Det föreslår Statens folkhälsoinstitut i ett regeringsuppdrag om den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet. Alla grupper i samhället vinner på miljöer som stimulerar till rörelse och allra mest de som är inaktiva.
Säkra skolvägar viktig åtgärd för barns rörelse Viktiga insatser för barnens rörelse och förutsättningar för utomhuspedagogik är att rusta upp och förnya lekplatser, förskole- och skolgårdar. Åtgärder för säkrare skolvägar är också viktiga

Vid planering av utemiljöer
Detta underlag är till stor hjälp för er planering av förskolor/skolors utemiljöer. För varje ide ni har gå igenom listan och gör en kort anteckning. Det är viktigt att ni tänker igenom långsiktigt så att det inte uppstår kollisioner om ett par år.

Lek i skogen gör barn jämlika
Förskolegårdar med tillrättalagd lekmiljö kan bidra till att könsrollerna förstärks. Den mest jämställda leken kommer fram när barnen får leka fritt i skogen och erbjuds olika möjligheter att utforska lekmiljön. Det visar en forskningsstudie som Eva Ärlemalm-Hagsér vid Mälardalens högskola har genomfört.